Skilda åt

postar med fördröjning bara för att jag kan!

Nu är vi skilda åt och det känns som att varenda cell i min kropp är i uppror. Jag håller på och dör rent fysiskt psykiskt är det bara smärtsamt. Har aldrig upplevt ångest som denna förut.

Det var över på en sekund. Han hade lagt hennes händer på mig och vridit om. Jag minns hur det knakade till och allt blev svart. Sekunden efter fylls min hals med vätska och hon ligger över mig hon såg mig i ögonen och det kändes bra igen. Hon gjorde mig hel.

Sen sa Monopolmannen att vi aldrig mer fick röra varandra. Hon var tvungen att lyda och jag vågar inget annat.. men jag ville skrika och ställa till en scen.

måste gå nu.... de behöver mig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0